Talent Boosts födelse – intervju med Laura Lindeman

När man pratar om åtgärdsprogrammet Talent Boost går det inte att undvika att bli bekant med Laura Lindeman. Lindeman har varit med och planerat och byggt programmet ända sedan de första stegen togs. När programmet inrättades skedde det förändringar i debatten om invandring. 2015 års flyktingkris och den efterföljande polariserade debatten kring invandring fick ett nytt perspektiv. Förståelsen av kompetensbristen som Finland står inför hade förstärkts och detta öppnade nya möjligheter att diskutera invandringens näringslivspolitiska betydelse.

Tillväxt och välfärd till Finland via Talent Boost

– När jag började arbeta vid ministeriet, började vi inom ministeriet bygga upp en ny syn på invandringen. Tidigare sågs invandringen som en separat fråga, som något som inte var länkat till de övriga politiska sektorerna. Vi byggde upp en syn där näringslivs-, innovations-, utbildnings- och sysselsättningspolitik och invandring diskuteras som delområden som är länkade till varandra, be-rättar Lindeman.

I början kartlade Lindeman med sina kollegor på ministeriet de olika avdelningarnas intresse för olika teman kring internationell expertis. I och med samtalen kom även en förståelse för temats omfattning och tväradministrativa karaktär. Utvecklingsarbetet skulle kräva ett nära samarbete och ett kund- och lösningsorienterat arbetssätt. Samtidigt, tack vare en studie (av Mika Raunio) om internationella experter, lyftes tanken om invandring som en innovationspolitisk fråga. Man ville vända diskussionen till det kunnande och den värdeökning som invandrarna för med sig, oavsett av vilken orsak de kommer till landet.

– Talent Boost föddes av upptäckten av att vi ville skapa mer tillväxt och välfärd i landet. Finland har ändå en mycket annorlunda ställning, till exempel jämfört med länderna i Mellaneuropa som har en naturlig inflyttning av arbetskraft. Vi måste göra saker på ett annat sätt. Företagen måste vara mer internationella för att vi ska få ökad tillväxt från utlandet till Finland. Om flaskhalsen finns hos arbetsgivarna, som inte vill, kan eller vet hur de ska rekrytera internationella experter, så har det övriga arbetet för att främja frågan ingen betydelse. Utgångspunkten var att vända fokus uttryckligen mot näringslivet och företagen.

En betydande utmaning med tanke på temat blev att få saken upp på rätt bord och på tillräckligt hög nivå. När finansministeriets beräkningar började producera data om kompetens- och arbets-kraftsbristen, ökade intresset för temat allt mer även bland beslutsfattarna. 

Som en stor faktor i den framgångsrika utvecklingen av åtgärdsprogrammet Talent Boost nämner Lindeman arbets- och näringsministeriets dåvarande kanslichef Jari Gustafsson som även ledde det ursprungliga styrgruppen för projektet. Tack vare Gustafsson fick man tag på näringslivsdirektörer och högt uppsatta tjänstemän även vid andra ministerier och städer som stöd för åtgärdsprogram-mets mål. Ärendet började få mer tyngd, tid, mandat och därmed resurser.

– Vi upptäckte att fältet är mycket stort. Därigenom såg vi även myndigheter eventuellt kan bromsa upp eller förhindra inresa. Detta var inte det enda eller det största problemet, men ändå något som staten måste lösa och kring vilket vi fortfarande arbetar mycket, säger Lindeman. 

Samarbetet mellan inrikesministeriet, utrikesministeriet och undervisnings- och kulturministeriet skapade förutsättningarna för uppkomsten av ett myndighetsnät för att driva åtgärdsprogrammets mål. Den ursprungliga ansvarsfördelningen har numera ändrats. När administrationen av arbetskraftens invandring övergick till arbets- och näringsministeriet startade en utveckling av myndighetssidan och tillståndsprocesserna för att ta bort flaskhalsar kring internationella experter. Lindeman betonar att framgångar i arbetet och tillväxt kräver samarbete, ansvarstagande och att man förbinder sig till målen. 

Fler möjligheter för företag via internationella experter

I lockandet och rekryteringen av internationella experter blir själva företagen väsentliga, viktigare än individer och myndigheter. Att vända på perspektivet mot företagen har enligt Lindeman varit en ögonöppnande process som lyft fram individperspektivet för arbetsgivarna att reflektera över och lösa. Arbetsgivarna har ett stort ansvar som den offentliga sektorn kan stödja med sina åtgärder. Inom åtgärdsprogrammet Talent Boost har man tagit fram hjälpmedel och redskap för företa-gen och arbetsgivarna. 

Enligt Lindeman kan man genom ansvarstagande och arbetsgivarorganisationernas interna åtgärder uppnå stor nytta. Företagen kan internationaliseras internt och hitta olika tillväxtmöjligheter. Dessutom hittar företagen nya sätt att svara mot kompetensbehoven. 

– Företagen har tillgång till ett avsevärt större utbud av kompetens när man inte begränsar sig till Finland och finländare. Då kan man konkurrera om de verkliga experterna, understryker Lindeman.

Ekosystemiska utmaningar kräver ekosystemisk facilitering

Under Lindemans karriär har hon fått med sig goda praxis som stödjer framgångar i arbetet och arbetshälsan. En cirkel som hon ursprungligen lärt sig under en Talent Attraction -utbildning har varit ett rättesnöre under åren. Denna bildar en helhet som består av lockande, rekrytering, inresa i landet, etablering, integration och rykte. Varje del måste vara i ordning för att helheten ska fungera.

– Det är inte raketvetenskap utan en simpel tanke som jag burit med mig på arbetet. När någon frågar varför vi inte söker genomslagskraft genom att korrigera en omständighet eller del har jag återkallat denna bild.

God praxis omfattar även heltäckande verksamhet som stödjer ekosystemet. Enligt Lindeman kan konstellationer där ingen ensam ansvarar för eller löser olika frågor leda till en situation där saker och ting inte framskrider alls. Vid ekosystemiskt arbete krävs så kallad orkestrering för att olika organisationer kan ta sina egna steg, men i samma riktning. 

– Vid ekosystemiskt samarbete är kunden alltid i centrum och tydligt med. Det viktigaste är inte vem som producerar en tjänst, utan att kunden får en lämplig tjänst och utmaningen kan lösas. Då kan även organisationerna i slutändan alltid vara stolta över vad de gjort som en del av ekosystemet och lyfta fram denna framgång för egen del, påminner Lindeman.

Mot ett öppet och välkomnande Finland 

– För mig har det alltid varit viktigt att Finland ska vara ett öppet och välkomnande land. Jag önskar att ens härkomst inte har någon betydelse, förutom i positiv mening, när man kommer hit. Människorna kan ta med sig nya innovationer till Finland. Vi är ett alldeles för litet land för att tänka att vi inte behöver andra människor hit. Att Finland blir mer internationellt är bara positivt för oss, framför allt om vi lyckas göra det rätt. Från min nya, inspirerande position önskar jag att den otroliga gemensamma viljan och vi-andan inom Talent Boost-nätverket och i arbetet med detta tema ska hålla i sig även framöver.
 

Artikeln är skriven av Amani Al-mehsen. Amani var högskolepraktikant vid Arbets och näringsministeriet i sommar 2022.